.. Jag 4 månader gammal i min mammas famn..

På fredag eftermiddag packade jag väskor, vagn och mina flickor i bilen för en vistelse i Malax hos mommo med familj. Vi har firat traditionell påsk, och min syster var snäll och gick med Novalie så hon fick vara påskhäxa då jag hade Milea att tänka på, och de övriga var i jobb. Sedan har vi också hunnit med en kort stadsrunda där de sista ytterkläderna till vårgarderoben införskaffades, jag har hängt med två kompisar som snart kläcker ut sina bebisar de med, och så har vi firat syster som fyllt femton år. -v- Nu är vi hemma igen, och väntar bara att pappan i huset som varit på träningsläger i Åbo hela veckoslutet skall stiga in genom dörren vilken sekund som - han är så saknad. <3 Hoppas alla haft en trevlig påsk.

 

Och lite bildregn på det:

    

(två dagens, och två gårdagens bilder från instagram)

 

Underbart!  Älskar plusgrader, älskar vår, älskar solsken och det faktum att vi sakta men säkert går mot sommaren.

Igår besökte vi skolans lekpark på eftermiddagen, ikväll blev det samma sak efter att vi slängt i oss middagen och vädert igen var så fantastiskt. Känns som en bra kontrast till allt tv -och filmtittande som varit i vinter då man inte kunnat röra sig så mycket. Dessutom upptäckte jag att mamma-barngruppen här i sandsund gjort en förfrågan om intresse för en mamma bootcamp, så nu hoppas jag att så många som möjligt av de som bor här hänger på så det blir av. Det vill jag definitivt delta i!!

Varit några dagar med fler aktiviteter där vi hunnit med besök hos barnens fammo&faffa, pulkat och gungat i lekparken i Nykabi, besökt vänner, samt att jag fixat om lite hemma med att byta gästrummet mot arbestrum och tvärtom. Idag blir det nog bara en mysdag, och så borde jag ta in lite björkkvisatr så vi har något att sätta fjäderfäna i till påsk, även om vi kommer tillbringa den på annat håll...

 

 

Nåja, på eftermiddagen höll jag ändå mitt löfte om att åka in till stan och köpa lite påskpynt. Första gången jag var iväg själv med båda barnen, (T är på jobb), men Novalie skötte sig faktiskt helt okej och jag berömmde henne gång på gång då hon orkade gå och inte smet iväg eller lekte kurragömma lekar. På slutet blev hon ändå lite trött och jag beslöt att det var dags att betala. När jag betalt och vi gått genom kassan märkte jag hon inte hade sin nalle i handen mera. Efter en halvtimmes sökande i affären gav vi upp, men anmälde den saknad ifall den skulle dyka upp.

 

Så en dag med lite hyss, men ändå skötsam då det väl gällde om än otursdrabbad då nallen kom bort är väl den korta sammanfattningen.  Var ju självklart en miss att inte se till att nallen lämande i bilen innan vi gick (som vi annars varit noga med sedam den var borttappad sist), men noterade den först efter att vi promenerat en bit och tänkte det får gå om det ändå gått förr, hade ju ändå båda barnen med..

 

Hemma blev det iaf mat och så sådde vi påskgräset, Noavlie har redan kikat en gång om det börjat växa ännu. Tror någon är ivrig att lägga dit de färgglada kycklingarna :)

 

Fredag idag då. Novalie skulle varit på dagis, men fick stanna hemma då hon hostat en del inatt och börjar bli riktigt förkyld. Tror inte hon varit sjuk en ända gång sedan maj ifjol, och ännu har vi klarart oss undan vårens skörd av vattkoppor, magsjuka och feber. (peppar, peppar, vi får väl det som alla haft nu då solen börjar gassa och det blir varmare!) Dock fick hon åka med pappa och besöka fammo och faffa medan han är på jobb, eftersom hon själv ville det. Och själv har jag passat på att handla eftersom det var en del som skulle hem. Skippade dock att köpa påskpyntet och gräset som jag tänkt eftersom jag har lovat Novalie att vi skall göra det tillsammans . Har tänkt vi i alla fall skall så gräset i helgen. så det hinner växa till påsk. Brukar alltid vara väl sent ute när det gäller det, men i år tänkte jag vi minsann skulle vara i tid. Känner så vårstämning så det skall bli riktigt roligt att börja pyssla med något sådant. :) Trevlig helg!

 

För de som hängt med här, och känner mig så tycker jag ju dethär med heminredning är oerhört intressant. Vill se all inspiration jag bara kommer över. Helst på nätet eller i tv. Och för någon dag sedan berättade T att han börjat se ett nytt program som heter "Sofias änglar" och funderade om jag också ville kolla. Tänkte först inte se det alls, men då jag sedan fick veta vilken typ av program  det var blev jag fast. Dock skiljer ju sig programmet lite från de andra man sett eftersom de här lägger mer fokus på familjer som haft det "orättvist" i sina liv. De kanske har misst någon familjemedlem, blivit sjuka, och får därför hjälp med att fixa hemmet så livet ändå skall kunna gå vidare på ett eller annat sätt. Så nu sitter jag här och fäller några tårar över hur orättvist livet kan vara, vad folk kan tvingas gå igenom och pussar lite extra på mina barn och familj. -v-

Behövde bara skriva ett inlägg så sov tösen sedan fyra timmar i sträck igår eftermiddag. Som sagt, alla har vi dagar då vi mer eller mindre känner oss uppgivna, igår var en sådan för mig. Idag skiner solen och jag hoppas det fortsätter veckoslutet ut och en bit in på nästa vecka för det gör så gott för själen att äntligen vilja gå ut! Idag har det ändå inte blivit någon utepromenad, utan istället har vi varit till T´s föräldrar på besök. Ikväll var tanken att vi skulle ha besök, men tyvärr var ena parten så förkyld så det får bli en annan dag. Får väl bli familjemys då istället, kanske man skulle ge melodifestivalsfinalen en chans? Tycker inte alls det varit några superbidrag med i år. Yohio är ju den som sticker ut mest, och med lite ny typ av stil, men tycker låten ändå känns lite "gammal". :) Vad har ni som följt med tyckt? Vem har varit er favorit? Och vem tror ni vinner?

Lever i någon slags bebisbubbla för tillfälle. Har knappt tid att sätta mig vid datorn för att skriva något, men några rader skall man väl få ner. Milea är fortfarande en person som helst bara äter och sover, bara på kvällarna som hon är lite längre vaken och ibland orolig. Jag ammar henne nattetid och då brösten spänner på om dagarna, annars får hon ersättning i flaska. Vi har haft flertalet besök av familjen då de kommit på olika dagar, och sedan har jag äntligen fått lägga min överskottsenergi på att börja städa och orgnaisera upp lite här hemma igen. Så skönt då man inte har en gravidmage ivägen mera. Så i förrgår plockade vi äntligen ut pressbänken som stått i Mileas blivande rum, så nu är det bara att börja leta möbler dit och fylla ut det vartefter. Tur det inte är så stort! :-)

 

 

 

Igår var vi annars till T´s föräldrar över dagen. Han skulle fixa något på en av sina grävmaskiner, och det slutade med att vi blev bjudna på mat. Så otroligt lyx att slippa stå i köket och tillreda själv, även om jag hade laddat upp med en laxfile här hemma. Får bli det idag istället.

 

Och ikväll är vi bortbjudna till ett par vänner, så om inget händer skall vi nog dit. Kul att ha något inplanerat så tiden går lite fortare..

 

Trevlig helg! -v-

.. Glad alla <3:ans dag! ..

Igår pratade Novalie med fammo på telefon att hon ville komma dit och hälsa på med pappa. Men då det pratades om att de skulle laga plättar sa jag att; "mamma kommer nog också". Så sagt och gjort; idag har vi varit till T´s föräldrar och frossat i plättar med äppelmos, blåbär och vispad grädde. Är helt stinn i magen ännu, och tänkte försöka undvika sött resten av dagen, trots fredag. Får bli lite chips till filmen ikväll istället. :-)

 

Alltså jag vet jag sagt det flera gånger nu, hur "leidon" jag har av att vara gravid. Bad till och med T om ursäkt igår om han tycker det börjar bli tjatigt att höra samma visa dag ut och in, jag har annars inte haft så många hormonutbrott*, men han bara peppar med att han verkligen beundrar mig för allt jag orkat med. Och det är sant. Tror verkligen att det finns en bra anledning till att det är vi kvinnor som föder barn också. Men istället för att gnälla, tänkte jag nu ta upp saker med varför jag ser fram emot att ha detta över:

 

* Att kunna sova i vilken ställning jag helst vill, dvs halft på mage/sida.

* Att kunna ha vanliga kläder och skor.

* Kunna vara ute mer än 15-20min, utan att känna panik att toan måste vara när till bara för det trycker lite på urinblåsan.

* Kunna åka/fara/besöka vem jag vill och när jag vill. Har ju närmare 100km hem till mamma, och ingen sträcka jag velat köra själv senaste månaden "ifall att".

* Att kunna gå långa promenader och börja träna! Den som följt med här vet att jag började gymma strax efter jag flyttat till Jeppis, men eftersom de sedan la ner gymmet jag var medlem på, och jag blev gravid samt delvis haft problem med foglossning, - har träning eller långa promenader varit uteslutet sedan länge. (Dessutom var jag rädd för ytterliggare MF om jag skulle rört på mig en massa i början.. )

* Att äntligen få färga den hemska utväxten på håret!

* Att bara ta dagen som den kommer, och verkligen försöka njuta av bebistiden ordentligt denna gång, men utan att tappa/glömma bort mig själv.

 

Att sedan tänka det bara kan handla om dagar innan något av detta blir verkligt igen, gör det hela ännu mera ofattbart!! Tänk vi snart skall vara fyra!!! Och vår dotter som fått ha oss så länge bara för sig själv skall äntligen bli storasyster. -v-

 

(*Ja, kanske det är nu alla grav.hormoner börja komma till sitt rätta..)

Känns så bra alla morrnar som faktiskt lyckas löpa smidigt utan att mor och dotter skall gå i luven på varandra. Efter att hon verkat hoppa över ett, och tvåårs trots så slog den till ordentligt här på höstkanten för att avta lite före jul och sedan explodera pånytt. Det handlar ofta om vem som får göra vad eller inte. Jag har blivit hennes främsta måltavla, och ibland skall hon matas precis som en bebis. Ett tag orkade hon inte ens gå själv, och skulle bäras in till dagis trots att jag borde skippa alla tyngre lyft med bebis i magen. Så det är många gånger senaste månaderna som jag fasat för hur det skall bli med en bebis i huset där jag verkligen kommer behövas största delen av tiden. Men hoppeligen skall det nog gå bra, för samtidigt som hon håller på sådär så tror jag hon kommer bli en väldigt beskyddande, stolt och glad storasyster. Kan redan se henne vilja hjälpa till, och kanske märker hon då också att det lönar sig att klara av saker som påklädning och ätande själv utan att mamma ska behöva hjälpa. För hon kan, men är envis som synden. Hoppas i alla fall att denna veckas lämningar kan fortsätta i samma anda, för det är så mycket trevligare för oss alla. Idag var du duktig Novalie!