Gjorde min första och hittills enda tatuering för 10 år sedan. Ett hjärta med tribalmönster i svanken. Var väldigt poppis just då med tatueringar och lite "coolt" , så jag tjatade på mamma att hon skulle låta mig göra en eftersom jag inte var fyllda aderton, och jag var säker på vad jag ville ha och kunde stå för det livet ut, och det inte var någon "jätte" till tatuering. Hon var snäll, godkände mitt val när hon sett det, och en viss del fick jag till och med som present (eller om det var hela?). I efterhand vet jag dock inte om jag tillåter att mina barn tatuerar sig innan de är 18 om de skulle komma på ideén. Här hemma är T helt emot det i alla fall. Själv tycker jag väl det  beror på vilket motiv/sak man väljer göra. Jag har i alla fall inte ångrat min, och det att jag valde göra den just i svanken har ju gjort att man  knappt ser den själv, den är lätt att dölja och därför tröttnar man inte. Men nu nästa och vad?

 

Det jag vet är att jag vill ha något som symboliserar mina barn/familj, och gärna på vänster handled eller strax under nacken. Tycker det är så fint med bokstäver, men oberoende om jag skulle välja att skriva ut hela deras förnamn eller bara bokstaven känns det som det blir "för mycket kaka på kaka". Sen inte säkert familjen är "färdig" ännu, eftersom både jag och T tycker minst två, helst tre barn vore lagom för oss. (och så bra som det går med Milea just nu är tanken på en trea inte utesluten). Så med den vetskapen är frågan den om man ska vänta tills man tror familjen är komplett eller om man ska laga en innan, men spara utrymme för eventuell utfyllnad. Efter att ha googlat bilder är jag övertygad om att den i alla fall skall innehålla symboler, och svag för hjärtan som jag är så ska det vara med.

 

Här är några alterntiv:

 

 

Milea skall få en doptavla bekostad av min snälla fammo i doppresent. Och då pratar vi inte någon traditionell silverram där man graverar in namn, datum, klockslag osv. Nej, det ska vara en riktig tavla och gärna i färg. Älskar dessa med ugglor på, men har svårt att bestämma mig för vilken... :)

 

 

Plötsligt händer det, som man brukar säga. Vet inte vart all snö vi hade för några veckor sedan försvann, men mitt i allt var det inte mer än några fläckar kvar av det här på gården. Och lika plötsligt kom den där extra rycken man sökt hela vintern för att ens orka sig ut genom dörren, och nu är det på utsidan som all tid helst skall tillbringas. Träden vi fällde förra sommarn - och där stammarna bara fått ligga kvar i en hög - har sågats i mindre bitar, och burits in under tak för kommande mörka och kalla höst - vinterkvällar. Hinkar, spadar, kakformer togs fram för skapande av sandslottsdrömmar och figurer. Studsmattan som tar en närmare skyn monterades åter upp. Och så var de där promenaderna och cykelturerna efter vinterns fredagsmys gottande som plötsligt blev så mycket lättare att ta sig an då man inte längre behöver dubbla overaller. Allt blev alltså så mycket smidigare med våren äntligen här och sommaren bara runt hörnet.

 

 

Alltid finns det någon sak som är positiv med att vara gravid, och att efteråt ha förmånen att amma sitt/sina barn länge, och givetvis är det tant röd jag syftar på denna gång. (Ni vet hon som jämnt skall envisas och komma på besök vid rätt punktlig tid en gång i månaden hos oss damer.) Nu är det då så att jag inte haft den förmånen jag beskrev (att amma länge) - så nu är hon förstås redan tillbaka. Rikare än någonsin, så hon ger verkligen igen med råge för allt hon missat också. :( Förstår ändå att det är ett vanligt fenomen som kan uppstå efter en graviditet, och för de flesta ger det med sig efter ett par gånger, medan det för andra kan förbli mer rikt än innan. Själv hoppas man att man är den personen som bara har det såhär för tillfället! För skall jag vara rik föredrar jag nog att vara det på andra sätt... :) Hur har det varit /förblivit för dej..? :)

Helgen for i ett rusligt tempo. På lördagen var vi ute i nästan tre timmar från förmiddagen. Vi har börjat träna med cykeln åt Novalie nu så det cyklas varje dag vädret är bra, och vi är ute. På eftermiddagen kom fammo och faffa och hämtade upp henne då de kom från Kokkola. Hon hade själv pratat med dem i telefon kvällen innan och bestämt hon skulle övernatta hos dem eftersom hon hade fått ett nytt nattlinne. Ja, någon orsak skulle man tydligen ha. :) T var i jobb till kvällen och när han kom hem fixade vi ihop lite käk, åt framför tv:n och var i säng innan klockans ens slagit halv elva! Lite olustigt  eftersom det var helg och lördag dessutom, men är man trött så är man.. :)

 

Igår befann han på jobb igen, så Novalie kom hem när han slutade. Det gjorde att jag och Milea hade största delen av dagen för oss själva. Så vi for till loppis och spanade in hyllplatsen jag bokat tills idag, och tog ett varv med att spana på annat också då vi ändå var där. Hittade faktiskt lite kläder i gott skick i nästa storlek åt Milea, samt ett spjälskydd. Efter det blev det en sväng via affären för att handla lite fikabröd och sånt till gästerna vi skulle ha över på kvällen. Hem och laga mat, som ingen hann äta (men det betyder ju jag slipper koka idag!), städa undan det värsta bombnedslaget och vid 17-tiden precis då jag plockat in dammsugarn i städskrubben kom resten av familjen hem, och en halvtimme senare anlände gästerna med sina barn.

 

Idag är Novalie på dagis, men skall snart bege mig för att hämta henne. Tror det får bli ett avsnitt av "Sofias änglar" först bara. Så skönt att ha hemmet för "sig själv" en stund! :)

 

 

Så hade vi äntligen fredag igen. T´s jobb börjar rulla på mer och mer igen efter vintern, så känns som det börjar övergå mer och mer till riktig vardag här hemma. Idag är jag ensam med barnen och vi har hämtat ut paket från posten, och passade samtidgt på att åka till butiken för att handla inför helgen och kommande vecka. På CM hittade jag annars ett par vårskor åt Novalie för ynka 10-lappen. Glad för det då hon behöver så mycket nytt nu när vi står inför en ny årstid, och dessutom vill jag gärna kunna ha fler än ett par skor åt henne att välja mellan. Man behöver ju sandaler, gärna ett par finare skor och stadsskor också. :)

 

 

 

Beställde nya personliga nappar åt Milea från namnnappen.se i lördags, och redan idag var de i postlådan! Det kallar vi god service. Dessutom gjorde vi dem ännu mer personliga då vi valde att lägga miniplutt på en av napparna, ett "skoijnamn" vi hade åt N som liten, men nu passar bättre åt Milea då hon är familjens nya minsting och allas vår egna gullaplutt. :)

 

Idag har vi spenderat största delen av dagen i "Nykabi" hos T´s föräldrar. Det har städats ur en bil, och själv passade jag på att gå en promenad runt stan. En runda som startade med att jag i panik trodde vi fått ett  allvarligt fel på vår nya vagn då korgen inte gick att lossa då jag skulle ta bort regnskyddet som kommit i kläm, men som sedan efter 15-20 minuters klurande med svärfar som hjälp aldrig hade varit något fel bara denhär blondinen hade kommit på att knapparna till "låsenheten" sitter i övrekanten på korgen och inte där nere där det klickar fast. Den var alltså felfri och bara att knäppa upp. Fick ta promenaden för att lugna mina nerve istället efter det onödigt uppmålade "panik scenariot". :)

 

Så var det ett tag sedan man bloggat igen. Datorn är verkligen inte i prioritet just nu, är desto flitigare på instagram då det är så enkelt med telefon. Ska ändå försöka bättra mig här eftersom jag själv vill minnas denhär tiden längre fram. :)

 

Det njuts i alla fall oftast till fullo i detta hus vågar jag påstå. Jag har kommit igång med lite lättare träning som består av vagnpromenader och att gå på crosstrainern. Känner hur man bli gladare, och får ännu mer energi av det. Och bara efterkontrollen är gjord funderar jag börja springa och ta lite lättare styrketräning också. T undrade annars om han hörde rätt då jag nämnde springandet, men något skall man väl utmana sig själv med. ;)

 

Novalie som trotsade och hade sina värsta humörutbrott när och innan lillasyster kom till världen har det lättat aningen med. Till och med på dagis tyckte de hon växt så sedan syster kom. Det är en syster som (oftast) gärna springer efter blöjor, kläder mm till lillasyster. Ibland kör hon även vagnen då vi är ute. Och påklädningen löper oftast självmant utan att tjata på tusen gånger eller att hon ska vara som en stor bebis som mamma skall klä på. Hon plockar gärna själv saker ur kylskåpet och fixar med mat på tallriken eller pålägg på bröd i den mån hon kan när man har händerna fulla, samma sak med att plocka bort efter sig. Säger ändå inte att troset gett sig helt, men det är mer hanterbart. Hon får egentid med mig i parken där vi leker kurragömma medan Milea sover i vagnen och med  pappa har hon fått bada i utomhusspa.

 

Med Milea börjar mer riktiga rutiner sakta sitta. Märks hur hon mer och mer verkar följa ett visst tidsschema. En natt överraskade hon och sov hon från 9-4.30 innan första matning, för att sedan äta och sova igen från 4.50-7.45. Då känner man sig lite mer utvilad :). Inatt sov hon också bra då jag matade henne 22.30 och hon vakande första gången strax före halv sex. Dock är det fortfarande oftast 3-4h intervaller nattetid som gäller. Dagtid sover hon 2-3 gånger, varav det första passer är ca 3h och sedan kan det bli två stycken 1h pass eller ett på 2h) När hon är vaken blir hon mer och mer nöjd att ligga och jollra för sig själv eller med oss en stund, och titta nyfiket på vad allt som sker runt om. Vid rådgivningsbesöket i tisdags (nästan 6v gammal) var hon 4960gram och 56cm.

 

.. Jag 4 månader gammal i min mammas famn..